Er bästa personal slits ut på jobb en maskin borde göra.

Fråga vilka som gör de tyngsta, mest monotona momenten i produktionen, och svaret är sällan de nyaste eller minst erfarna. Det är ofta de mest pålitliga, de som klarar av att stå kvar vid en krävande station dag efter dag utan att klaga.

Kostnaden som inte syns i lönespecen

Ett fysiskt tungt eller precisionskrävande moment kostar mer än den tid det tar att utföra. Det kostar koncentration, som annars kunde gått till att upptäcka avvikelser. Det kostar energi, som personen annars hade haft kvar för resten av arbetsdagen och för livet utanför jobbet.

Över tid syns kostnaden i sjukskrivningar, i förslitningsskador, och i personal som till slut väljer att sluta för ett jobb som sliter mindre på kroppen. Att ersätta en erfaren medarbetare är dyrt, både i pengar och i den kunskap som försvinner samtidigt. Om det ens är möjligt.

Ett typfall

I en verkstad är det alltid samma två personer som sköter ett moment som kräver tunga lyft flera hundra gånger per dag. Båda hade jobbat där i över tio år, och båda känner produktionen bättre än någon manual någonsin kan beskriva.

Efter några år börjar båda få återkommande besvär i axlar och rygg. Ett av dem ledde till en längre sjukskrivning, mitt i en period med hög orderingång. Den kunskap som försvann under sjukskrivningen går inte att ersätta över en natt. Produktionen får betala priset i lägre kvalitet och tempo, under flera månader.

Varför det får fortsätta

De flesta vet att momentet är tungt. Ändå fortsätter det, ofta för att det alltid har sett ut så, och för att den som utför det sällan klagar högt. Den som är mest pålitlig är sällan den som ber om förändring, vilket gör att problemet blir osynligt för ledningen tills skadan redan skett.

Det finns också en föreställning om att förändra momentet kräver en stor investering som måste vänta till nästa år. Under tiden fortsätter samma person att bära hela belastningen, utan att någon sätter en tidsgräns för hur länge det får pågå.

Det gör det svårare att attrahera någon alls

Tunga, monotona arbetsmoment är också en av anledningarna till att yngre medarbetare tvekar inför en karriär i tillverkande industri. Den som redan vet hur slitsamt ett visst moment är blir sällan den som rekommenderar jobbet till andra.

Det skapar en ond cirkel. Samtidigt som befintlig personal sliter ut sig, blir det svårare att hitta nya medarbetare som vill ta över samma moment. Branschen konkurrerar redan om samma begränsade grupp av yrkesarbetare som andra tillverkare också jagar.

Att göra de tyngsta momenten mindre belastande handlar därför inte enbart om att ta hand om personalen som redan finns. Det handlar om att göra arbetsplatsen mer attraktiv för den som ännu inte sökt sig dit, i en tid när det redan är svårt att rekrytera till industrin.

Det är också en fråga som når hem till familjerna. En medarbetare som kommer hem uttröttad, dag efter dag, har mindre kvar för barn, partner och fritid. Den kostnaden syns aldrig i något bokslut, men den är lika verklig som vilken annan post som helst.

Vad det kostar att vänta

Räkna vad en längre sjukskrivning hos en nyckelperson faktiskt kostar. Förlorad produktion, vikarier som aldrig når samma tempo, och tiden innan kunskapen är tillbaka på samma nivå. Ställ den summan mot kostnaden för att lösa momentet innan skadan sker.

I de flesta fall är förebyggande åtgärder billigare än den akuta kostnaden av att förlora en nyckelperson, ens tillfälligt. Skillnaden är att den ena kostnaden syns i förväg och går att planera för. Den andra dyker upp som en kris ingen var beredd på.

Gör detta i veckan

Fråga era mest erfarna medarbetare vilka moment i deras arbetsdag som sliter mest, fysiskt eller mentalt. Fråga hur länge de har utfört momentet på samma sätt.

Skriv upp svaren, och lägg dem bredvid varandra. Det ger en tydlig lista över var belastningen är som störst. Och var risken är som högst att förlora avgörande kunskap, om ingenting förändras.

Prata sedan igenom listan med samma personer. De vet ofta bäst själva vilket moment som borde lösas först.

Att fråga är i sig en signal, oavsett vad lösningen sedan blir. Den signalen är sällan obetydlig för någon som burit belastningen länge.